Meningen från början idag var att jag skulle följa med ut och sälja tidningar,
dock är tiden för snabb och jag hade varken hunnit eller varit på humör om jag fått stressa. Förlåt, Imorgon ska jag tänka på tiden.

Känner mig ganska stressad inför själva livet. Ena delen av mig vill bara just nu ta det lungt och bara vara. Medans den andra delen vill ut och utforska livet, känna att jag verkligen lever till hundratio procent. Det är mycket som jag bär omkring på just nu.

Jag behöver snart vara färdig med projektarbetet, Hittat en lokal där jag kan ställa ut
även vara färdig med mitt Apu projekt, som då ska bli en tidning. Där det bland annat innebär att jag ska hitta på texter, designen fotografera allting. Göra allt från grunden till en redig produkt.

Även hitta en ny praktikplats eventuellt. Då det bara känns som att jag inte kommer få den jag vill ha. Samtidigt som det är fullt upp med studier kommer det snart vara tal om studentplaneringen. Vad vi ska göra, hur vi ska göra osv osv osv. Jag som inte ens fått min mössa än.

Men inte för att det tar slut där inte, nej jag ska försöka hinna leva mitt liv på dom få 24 timmarna per dygn. Hinna vara med folk som jag upplever gör mitt liv värt att leva, umgås med nära och kära. Samtidigt få hela mitt liv fyllt utav spänning och roliga aktiviteter. Vara trevlig emot allt och alla, vara alla till lags. Äta, sova alla självklarheter är inte längre självklara. Måste prioritera bort, måste välja. Måste tänka vad jag väljer, vad som händer om jag väljer fel, väljer jag rätt.

Även söka till den andra skolan, fixa allt vad det innebär med att söka till en högskola.
Skriva meritförteckning, skriva personligt brev. CSN, studiemedel.
Köpa paketer, folk fyller år. Försöka vara positiv, för hej här är livet jag lever.
Och visst fan är allting, precis allting redigt kul?

Att överleva är en stor del utav livet men hur överlever man om man inte hinner med att leva?

Jag känner bara att jag behöver ha en kort paus. Jag kan inte vara flera Sofie än den jag är just idag.

Den som sitter här på stolen och skriver, det här är jag?!
Jag kan bara hinna med det som hinns med, eller har jag fel.