jag kan inte rå för att känna att jag inte hänger med längre. Jag hinner inte det jag vill och tjugofyra timmar på ett dygn är aldrig tillräckligt. Jag har så många tankar som snurrar i huvudet som jag vill göra, men som aldrig görs.

Att bara vara en person räcker inte det heller, skulle gärna behöva vara tre eller fyra på en och samma gång.

 

Lite så känns det just nu.

Livet rullar som vanligt på i rusande takt. Charlie blir TVÅ år om 16 dagar. Halva sommaren har snart redan gått?

och i princip regnat bort. Jag vet fortfarande inte helt hundra om jag får semester eller inte. Så lite halv panik bara på det också...Men sen finns det alltid dom som har det värre. Såklart!

 

Jag hoppas innerligt att jag får semestern, för den behövs så himla mycket. Då kan vi (jag och Charlie samt hundarna) bara låta ALLA dagar komma som dom kommer. Skulle vara så himla skönt, det som inte hinns med idag, kan vi göra imorgon. Eller om fjorton dagar.

 

Håller också mina tummar och tår för att bilen klarar sig igenom den här sommaren/hösten och vintern. För det skulle väl bara fattas det också. Att vi står utan bil.. Vilket vi är ganska så beroende av, både på gott och ont.

Funderar hur vi ska göra med jobb och allt som har med livet att göra. För att jobba så som vi gör nu kommer inte fungera i längden. Då överlever vi inte.

 

Jo men livet är på topp just nu, eller inte.

 

Jag älskar min lilla mini familj, Älsk, Charlie och våra vovvar <3

Det är bara det där andra som får livet ur balans...